lördag 20 december 2014

Hur fungerar en BANK!? --> Hjärtat i samhällsekonomin

Banker - hjärtat i samhällsekonomin
Banker har en samhällsuppgift som intermediär (mellanhand på vanlig svenska), dvs förmedlare av pengar mellan personer och företag just nu och över tid.
Rent praktiskt betyder det att de som har pengar ger dem till banken som lånar ut dem till de som "behöver" dem.

Det kan skrivas böcker om banker, dess verksamhet, betydelse och kriser så detta är bara en kort sammanfattning. Eftersom banker även används som spargris (madrass) för privatpersoners vardagsbesparingar och som kreditgivare till företag så anses stora banker som samhällskritiska. Mer om det senare i inlägget. Banker är hjärtat och blodomloppet (betalningsförmedlare) i hela samhället. Skulle inte betalkort eller internetbanker fungera så skulle samhället brytas sönder...

Varför läsa ett blogginlägg om banker?
Banker håller igång hela samhällsekonomin därför blir det den andra branschen som vi ser närmare på efter investmentbolagen som vi har gått igenom. Banker kan vara intressanta ur ett investeringsperspektiv och jag själv har aktier i flera banker. Vilket gör att jag tror att jag kan tjäna pengar på sikt genom att äga aktier i banker och bankverksamhet.

Intäkter
Banker har 3 huvudsakliga intäktskällor;
  • Räntenetto
  • Provisionsnetto
  • Nettoresultat övriga fi poster


Räntenetto är skillnaden mellan in- och utlåning
  • Denna verksamhet är det som bankerna är mest kända för och huvudprodukterna är Inlåning och Utlåning. Banken använder pengarna som företag och privatpersoner sätter in och lånar därefter ut dem. De flesta svenska banker har inte tillräckligt med inlåning för att täcka behovet av utlåningen så därför lånar de även direkt på kapitalmarknaden. (mer om detta under rubriken upplåning).
  • Bankerna brukar dela upp intäkterna på räntenettot på inlåningsmarginal*volym samt utlåningsmarginal*volym.
  • Bankerna tjänar i allmänhet på en högre ränta och för samtliga banker är det negativt för deras intäkter på inlåningen om räntan går ner (då krymper de marginaler de kan ta ut).
Sammanfattningsvis kan man säga att räntenettot är skillnaden mellan vad banken betalar för att låna pengar och vad den får in för att låna ut dem.

Provisonsnetto → betalningar, fondavgifter, courtage, garantier med mera
  • Provisionsnettot är de nettot av de intäkter banken får på att sälja elelr tillhandahålla tjänster som inte är direkt utlåning eller inlåning. Det kan t.ex. vara fonavgifter, försäljning av försäkringar, courtageavgifter för handel i aktier/valutor/räntor och även provisioner från butiker när privatpersoner använder betalkort.

Nettoresultat av finansiella poster/transaktioner
  • Den här posten består av värdeförändringar på finansiella instrument som banken innehar. Det kan t.ex vara olika derivatkontrakt (framtida förbindelser) och valutakurseffekter. Denna post brukar variera stort och brukar vara den post som är svårast att lägga prognos på.

Övriga intäkter -restposten (eller residual)
  • Här klumpas de resterande intäkterna ihop. Det kan vara hyresintäkter, utdelningar på delägda bolag med mera.

Kostnader → Personalkostnaderna är den absolut viktigaste kostnaden
De viktigaste kostnaderna för en bank är:
  • Räntekostnader (del av räntenettot)
  • Personalkostnader
  • IT-Kostnader
  • Lokaler

Räntekostnader
  • Borde inte räntekostnaderna var den största utgiftsposten för en bank. JO! Det är rätt. Oftast är kostnaden för emitterade papper, dvs. den upplåning som banken har för att finansiera utlåningen den största utgiftsposten. Denna räknas dock in i räntenettot och kvittas mot ränteintäkterna därför finns inte räntekostnaderna specificerade som en kostnad.

Personalkostnader
  • Bankverksamhet är en väldigt personalintensiv bransch både vid rådgivning, administration och riskhantering. Därför är oftast personalkostnaderna den absolut största kostnaden. Personalkostnaderna kan ofta vara upp till 5* större än den näst största kostnaden som är IT.

IT-kostnader
  • IT kostnaderna kan variera mellan bankerna beroende på hur mycket som banken utför själv och hur mycket som är utlagt på andra företag. Men It Kostnaderna är oftast en väldigt stor utgiftspost detta för att modern bankverksamhet ställer stora krav på komplexa riskhanteringssystem, databaser, rapportering och internationella betalningssystem. Ofta genomför bankerna IT projekt som de kapitaliserar dvs inte tar kostnaden för direkt utan “lägger på balansräkningen” och skriver av (tar kostnaden för) under en längre tidsperiod (ofta 5-10 år).
  • Därför är avskrivningarna ofta en stor kostnadspost för bankerna. Hur mycket som banken har “balanserat” (dvs. lagt på balansräkningen) för egenutvecklade IT-program brukar man lätt kunna avläsa i årsredovisningen. Den summan kommer att behövas skrivas av eller ned, vilket kan komma att ge stor resulatpåverkan vid enskilda kvartal.

Lokaler
  • Lokaler brukar dyka upp som en viktig kostnadspost (5-10% av kostnaderna) och drivaren för lokalerna är bl.a. geografisk placering av administration och antal kontor. När storbanker ska spara pengar så ser vi därför ofta att de flyttar ut hela (Swedbank) eller delar av (Nordea) verksamheten från city till mindre centrala lägen. Många storbanker lägger också ner kontor för att minska lokalkostnaderna samt optimerar de kvarvarande loklarna genom öppna landskap med mera.

Övriga kostnader
  • Övriga viktiga kostnader för en bank kan vara marknadsföring, resor/kommunikation och legala kostnader.

Hur finansierar sig en bank?  - Genom kunderna men också via Kapitalmarknaden
  • Som vi var inne på innan så klarar ingen stor nordisk bank av att finansiera sin utlåning till sina kunder med egna pengar eller den inlåning man har från sina kunder. Därför måste bankerna emittera skuldebrev på kapitalmarknaden. Dessa skuldebrev kan vara allt från kortare certifikat till längre obligationer men även så kallat hybridkapital.
  • Eftersom de nordiska bankerna till stor del “lånar” pengar utanför Norden så är de känsliga för finanskriser och chocker då kapitalmarknaden slutar fungera. Vilket Sveriges Riksbank då och då påpekar.
  • Vi kommer att gå igenom olika typer av skuldebrev i senare inlägg men förenklat kan man säga att de är olika typer av lån med olika löptid. Upplåningen sker i olika valutor, naturligtvis SEK (svenska kronor) men även i andra valutor där banken har verksamhet och även i främmande valutor (CHF/Schweizerfranc och YEN/janpanska yen) för att sedan växlas till önskad valuta. En viktig finansieringskälla för bankerna är att ställa ut så kallade bostadsobligationer. Dessa är ett skuldebrev där den som köper bostadsobligationen förenklat får säkerhet i bostäder till vilka banken i sin tur har som säkerhet. (Om du läser dina bostadslånehandlingar noga så framgår det att banken är tillåten att låna pengar med din bostad som säkerhet, (något förenklat beskrivet men med den innebörden).

Risker → Bankens risker blir allt mer kartlagda och uppföljda
  • En bank har naturligtvis massor av risker och efter varje större finanskris brukar nya regleringar införas för att kontrollera bankers verksamhet och den risk de tar. De nya reglerna som infördes efter den senaste finanskrisen 2008/2009 som t.ex. FINREP, FATCA och BASEL 3 kostar väldigt mycket för bankerna att införa (de är oftast tvungna att följa de nya regelverken). Alal regelverken är tillför stater att följa upp riskerna för att kunna minimera skadeverkningarna om de bankerna skull gå omkull.
  • Det går att skriva böcker om varje delrisk men vi lämnar det tills vidare och nöjer oss med en extrem kort version.

En bank har många risker men de största är:
  • Kreditrisker → Att en bank inte får tillbaka pengar den har lånat ut
  • Likviditetsrisker → Att banken inte har likviditet för att fullgöra sina förpliktelser och därför drabbas av koatnader eller förluster
  • Marknadsrisker → att värdet på ex. valutor, räntor, råvaror ska variera
  • Bedrägerier m.m → Att banken råkar ut för kriminalitet och därför förlorar pengar

Bank runs → när insättare vill ta ut sina pengar (som inte finns)
  • Banker som har råkat ut för problem de senaste åren har inte gått i konkurs eller behövt lägga ner verksamheten för att de har fått för stora kreditförluster utan för att deras likviditet har försvunnit, förenklat sagt så har pengarna på lönekontot tagit slut. Ofta sker det akut och väldigt snabbt och det är svårt för banken att hinna agera och sälja av tillgångar för att höja likviditeten.
  • Likviditetsbristen kan bero på flera saker, en är att banken inte kan refinansiera lån som löper ut, dvs. att när ett lån ska ersättas med ett nytt på kapitalmarknaden finns det ingen köpare (någon som vill låna ut) och då måste banken låna av centralbanken och då är det i princip game over. Den vanligaste och klassiska orsaken till en likviditetskris för en bank är en så kallas “bank run” där sparare/insättare (ofta plötsligt) kommer på att de vill ta ut sina pengar och då många gör detta samtidigt tar pengarna i banken slut (pengarna finns ju inte där, de är ju utlånade till andra kunder) och då tvingas banken att låna pengar av centralbanken eller stänga. Kunderna “springer till banken” därav ordet bank run.
  • För att undvika detta har många stater infört insättningsgaranti (t.ex Sverige och Finland). Under den senaste finanskrisen höjde Sverige insättningsgarantin i flera steg från 250 000 SEK till 100 000 euro för att undvika en bank-run mot större svenska banker.

Verksamhet - Olika typer av banker
  • Banker kan delas in flera olika typer. De som vi kallar banker i Sverige är oftast fullsortimentsbanker (universalbanker) som erbjuder många tjänster till både privatpersoner och företag och ofta bankkontor. En universal bank har ofta en investmentbank (som ofta kallas “Markets”). Investmentbanker jobbar som mäklare av aktier, räntor, valutor och hjälper till vid fusioner och förvärv.
  • Nätbanker har en helt nätbaserad verksamhet och erbjuder nästan uteslutande tjänster till enbart privatpersoner och har en något begränsad verksamhet (t.ex erbjuder inte alltid betalkort, bolån med mera).
  • Uppstickarbanker är relativt nya banker som med befintlig kundkrets i närliggande områden (LF & Skandia) eller stor kundbas (ICA & Ikano) erbjuder banktjänster.

Exempel på banker i olika kategorier:
  • Universalbanker - SEB, Nordea, Handelsbanken, Swedbank
  • Investmentbanker - JPMorgan, Carnegie
  • Nätbanker - Avanza, Nordnet
  • Uppstickarbanker - Länsförsäkringar Bank (LF), ICABanken, Skandiabanken, SBAB Bank

Kriser
  • Vid finanskriser så brukar kreditförlusterna kraftigt stiga. kreditförluster är när banker inte får tillbaka sina pengar som de lånat ut. Kreditförlusterna uppstår oftast vid utlåning till företag i riskutsatta branscher och till privatpersoner om de lånar till bostad i annan valuta än de tjänar (så kallat valutalån). Valutalån var vanliga i Sverige i slutet av 1980-talet och i Baltikum i mitten av 00-talet och framåt.
  • Många riktar skarp kritik mot banker och anställda på banker. Vad man ska komma ihåg är att personer som jobbar på bankkontor allra oftast är långt ifrån bonusskandaler, vidlyftiga affärer och kraftiga kreditförluster.
  • Så när ni träffar rådgivare på bankkontor - va schyssta mot dem!


Lista på banker

Svenska
  • Nordea          Nordens - och en av Europas största banker
  • Handelsbanken Svensk storbank med stor verksamhet i Norden, UK & Holland
  • SEB         Svensk storbank med stor verksamhet i Baltikum och Tyskland
  • Swedbank Svensk storbank med stor verksamhet i Baltikum

  • Avanza          En av Sveriges stora nätbanker
  • Nordnet          En av Sveriges stora nätbanker

  • Länsförsäkringar En av Sveriges stora banker, nr 5 på utlåning till privatpersoner, även ett stort försäkringsbolag
  • Skandiabanken En av Sveriges stora (nät)banker, även ett försäkringsbolag
  • Ikano bank En av Sveriges nya utmanarbanker med kopplingar till IKEA
  • Ica-banken En av Sveriges nya utmanarbanker som är en del av ICA
  • SBAB En av Sveriges nya utmanarbanker ägd av Svenska Staten
  • Landshypotek Sveriges 10:e största bank med stark förankring i Skog & Lantbruk

Nordiska
  • Danske Bank   Danmarks största bank med stor verksamhet i Sverige
  • DnB                 Norges största bank med viss verksamhet i Sverige
  • Pohjola Finlands näst största bank (efter Nordea)

  • Jyske Bank Stor dansk bank, noterad på Köpenhamnsbörsen
  • Sydbank Stor dansk bank, noterad på Köpenhamnsbörsen

Spansk
  • Santander          Finansinstitut som ger hög ränta (en av Spaniens största banker)


Här på bloggen kommer vi att gå igenom de stora svenska bankerna i kommande inlägg så häng kvar!


/Näringslivsnörden

3 kommentarer:

  1. Toppen sammanfattning för mig som inte är så insatt i hur de fungerar, tack!

    SvaraRadera
  2. Stort tack Sandmann!

    Här på bloggen har även följande sektorer beskrivits:
    INVESTMENTBOLAG
    FASTIGHETSBOLAG

    och fler det så besök bloggen ofta! :-)

    /Näringslivsnörden

    SvaraRadera